Min valpkurs närmar sig sitt slut, nu är det bara två gånger kvar - och det är en hel vinter tills jag får ha kurs nästa gång! :-(. Det är så roligt att möta de nya kursarna, lära känna hundar, hussar och mattar och se dem utvecklas under kursens gång. För utvecklas, det gör alla - oavsett vilken nivå de börjar på och vilken nivå de siktar mot, alla har ju sina egna mål och tankar med vad de vill lära. Det viktigaste jag försöker förmedla är att jobba på relationen, om den fungerar har man betydligt bättre förutsättningar att uppnå det resultat man önskar!
Jag har ju själv varit på kurs också, på Nordiska Hund i Kälarne. Ett helt fantastiskt ställe som varmt rekommenderas! Deras främsta inriktning är specialsök, de utbildar bl.a diabeteshundar. Men även andra kurser ryms i deras kursutbud, och jag och Joker var på kurs i grundfärdigheter. Vi jobbade med shejping (forma ett beteende), bakdelskontroll, självkontroll, att sätta kriterier, belöningsplacering m.m, och fick med oss en himla massa bra tänk i bagaget hem. Jag har ju en viss förkärlek till den här typen av träning, och känner mer och mer att jag vill lära mer och kanske till sist kunna ha kurser med utgångspunkt i positiv förstärkning och shejping, eller "klickerträning" som det ofta kallas. Fast det är lite missvisande, klickern är ju ett redskap, inte en metod. Klickern kan ersättas av ett ord eller annan signal, men fördelen med klickern är att du snabbt och exakt kan tala om när hunden gjorde rätt - det kan vara svårt att få till ett "bra" som är så kort och precist. Om du tänker dig att du ska fotografera i exakt det ögonblick hunden gör det du vill, så är klickern avtryckarknappen på kameran.
Tyvärr kan man ana ett visst motstånd mot den här typen av träning hos många... visst, de flesta som tränar hund idag tycker att de tränar med positiva metoder (de belönar hunden när den gör rätt), men att man måste ju korrigera den när den gör fel, eller?
Och jag säger inte att den metoden inte fungerar, det gör den ju bevisligen, men jag tror bestämt att man får fram samma eller bättre resultat (och framförallt en gladare hund!) om man uteslutande jobbar med positiv förstärkning vid inlärning!
Dessutom tror jag (men det är helt min egen teori) att många tycker det är helt ok när man ska träna in "konster" eller träna en assistanshund eller träna freestyle - men när det handlar om tävlingslydnad, näe, då måste vi nog korrigera ibland också... Men handen på hjärtat, lydnadsmomenten är väl inget annat än konster heller???
Summa summarum så är Nordiska Hund helt rätt ställe att gå kurs på tycker jag! Vi är ju några stycken som är med i en Sökhundsgrupp, och förhoppningsvis kommer vi att få ihop ett gäng som ska kursa i ID-spår hos dem till våren. DET kommer att bli superintressant!! Dessutom har de vansinnigt god mat vilket ger ett extra plus i kanten....:-).
Lite bilder från kursen:
 |
| Man blir väldigt trött av att kursa..... |
 |
| Position mellan benen - övar följsamhet och används t.ex i freestyle! |
 |
| Duktig Akka på klossen - bra kroppskontrollsträning! Fast egentligen ska bara frambenen vara där, vi tränade position...;-) |
 |
| Joker myser med Kim, vår instruktör och ägare av Nordiska Hund |
 |
| Vi fick även testa specialsök i deras lab, här söker Joker the |
 |
| En "kul-övning" - om jag stoppar huvudet här får jag godis!! |
I helgen firade vi faktiskt ett födelsedagsbarn - Joker fyllde två år! Firandet bestod i att vi var ute och tränade sök på ett industriområde, lite annorlunda än sök i skogen med andra ord.... konstiga ställen hade de gömt sig på tyckte Joker, lite ängslig som han är... men han fixade det, han har ju en stor portion nyfikenhet (och lust för godis!) som driver honom framåt när han blir lite rädd, och den här typen av träning är sååå nyttig för honom! Alla hundar skötte sig jättebra, trots att det var en helt ny typ av miljö för många.
I dag blev det frulle på Ikea för mig och syrran (HUR kan man erbjuda frukost för 29 kr!!??) och sedan en utflykt med hundarna ut till Skilsåker, där vi hade sommarstuga från det att vi var små. Vi sålde den för några år sedan, och hade hört rykten om att den nu var både utbyggd, fått stor altan och var ommålad - och allt stämde och det var sååå fint! Vi gick en härlig promenad med hundarna innan vi åkte hem, och på kvällskvisten besökte vi lilla Hiffa, en 10 veckors schäfertjej som bor hos min systerdotter Britta och hennes sambo. Är det någon som tycker att schäfervalpar inte är söta?? Näe, tänkte väl det..... De har henne på foder från Försvarsmaktens avelsstation, och förhoppningsvis ska hon bli något fint när hon blir stor:-).
